Gårdens historia i korthet

Byn Gö omnämns redan år 1241 i kung Waldemars jordebok och har alltså gamla anor. Namnet Gö betecknar både halvön och byn med samma namn. I den svenska litteraturen finns mycket lite kunskap om området före dansktiden. Under en lång period av dansktiden (okänt exakt hur länge) tycks Göhalvön med sina ca 20 gårdar ha haft svenska ägare genom ätten Bielke, och det är denna släkt som står för gårdens längsta dokumenterade ägarkontinuitet.

Det är först under tidigt 1700-tal som själva huvudgården benämns Göholm, och barnen i den dåvarande ägarfamiljen Siöstierna bor på de kringliggande gårdarna Kolhöga, Korsanäs och Brunsvik. Flera av halvöns tidigare gårdar existerar inte längre t.ex. Kolhöga och Byrum, men i Byrum kan spår av byggnaderna ses. Det är under släkten Siösterna som själva Göholms gård anläggs 1710, på den plats som tidigare bestod av två hemman och kallades Wähle. Göholm har en historia av täta ägarbyten, och det är först under Johan Pukes tid (1790-1816) som dokumentation kring gårdens invånare och deras liv skrivs och finns sparat, främst genom Pukes hustrus dagböcker. Dessvärre är dokumentationen om gårdens drift inte alls lika ingående som den om dess invånare. Under Pukes tid genomgår Göholm större förändringar. Från frälsegård till herrgård, nya byggnader för lantbruket, ett corps de logi byggs på den befintliga stengrunden mm.

I den lättillgängliga litteraturen (främst Odencrants (1946) och Nyman (1966)) fokuseras historiebeskrivningen till största delen på Pukes tid och tiden därefter. Under den korta tiden mellan att Pukes ättlingar släkten Kruse säljer gården 1915, och August Werner köp 1917, ägs gården av Olof Henriksson. Det finns antydningar om att ekskogen utnyttjades hårt under denna tid, men inga belägg för detta har hittats.

Under August Werners tid som ägare förändras situationen för gårdens torpare. Från att tidigare varit en nödvändig arbetskraft för gårdens drift, blir de istället ett hinder för nya ägarens mål att utveckla jakten. Detaljerna kring vad som hände är oklara, men det behandlas till en del av Isaksson (1989). För fortsatt forskning kring ägarhistoriken finns flera perioder som skulle behöva bättre belysning, inte minst tiden under danskarna.

 

Intressanta årtal, utöver de i ägarlängden

o    1489    Ture Turesson donerar mark till Torkö kloster. Ture Turesson var Sten Bielkes farfar, och marken han donerade låg utanför Kuggeboda by i närheten av Gö


o    1658    Riksrådet Christer Bonde omnämner Gö i sin rapport till Carl X Gustaf. "... en stor ö... som Bjelkarna i Sverige en lång tid hava ägt, och äro vid pass 18 gårdar"


o    1658 & 1660 Sten Bielke deltar i fredsförhandlingarna med Danmark, och som belöning för dessa och andra offentliga uppdrag får han betydande förläningar (förutom Göholm)


o    1688     Samtliga Giöö hemman blev "seqvesterade för Kongl. Rådet och Skattmästarens Sahl. Högwählborne Hr Sten Bielkes gravitationer" Dvs. flera av Sten Bielkes egendomar återkrävdes till kronan


o    1690-talet. Gö lämnas tillbaka till Sten Bielkes dotter Kristina (g.m. kanslirådet friherre Carl Gabriel Bååt). Carl Gabriel Bååt avlider 1698 och Kristina dog i pesten 1711, men då har Gö redan övergått till ny ägare


o    1690-1710 Under denna period tar Göran Adlersten över Gö (den exakta tidpunkten är inte känd). Göran Adlersten blir landshövding i Blekinge 1706


o    1706    Lantmäterikartan visar att det ligger 2 gårdar vid Wähle, vilka bebos av bönderna Petter Trulsson och Abraham Olsson. Wähle kalldes de hemman som låg på platsen där herrgården senare anlades


o    1710-talet En av Göran Adlerstens döttrar, Magdalena Eleonora och hennes man Anders Siöstierna, övertar Gö vid arvskiftet efter Adlersten. Nu börjar gården kallas Göholm, och en herrgård ersätter de två böndernas enklare gårdsbyggnader


o    1743     Magdalena Eleonora och Anders Siöstiernas äldste son (som ärvt sin morfars namn Göran Adlersten Siöstierna) flyttar in på gården. Samtliga Magdalena Eleonoras och Anders Siöstiernas barn bosätter sig på Göhalvön, nära herrgården. Dottern Magdalena Charlotta bosätter sig på Kolhöga med löjtnant Jacob Johan Frumerie. Sonen Otto Gustaf bosatte sig på Korsanäs med sin maka Fredrika Eleonora Wiebe. Sonen Fredrik bosatte sig på Brunsvik med hustrun Lovisa von Staudern

o    1789     Amiralinnan Lillienanckar begär hos landshövdingen att få börja sälja 50 kannor brännvin i Kruet (numera Grindstugan)


o    1790    Majoren Johan Puke köper herrgården av Hedvig Appolonia Lillienanckars kusin, Christina Catharina Crusebjörn. Köpesumma är 6.000 riksdaler. 2 flyglar finns som bostad, och grunden till en huvudbyggnad. Grunden kan tillhöra en byggnad från 1700-talets tidigare halva


o    1790     1/3 av Karlskrona brinner ner, men Puke har flyttat ut större delen av sina saker till Göholm


o    1790    Puke leder svenska flottans utbrytning ur Viborgska viken


o    1792-1793 I Sjöborgs Utkast till Blekings Beskrifning kan läsas: "Gjöholm, 3/8 hemman frälse har tvenne trähus byggnader af en vånings högd, vacker trädgård, 15 tunnor utsäde, omkring 100 lass hö, och någon surskog"


o    1794     Puke återförenar tidigare avsöndrade hemman med huvudgården, för 6.000 riksdaler. 1 månad senare överlåter Puke, för samma pris, återförenade hemman till sin svärmor friherrinnan Giertta och hennes bror överjägmästare Bäck


o    1797     Överlåtelsen av hemman från 1794 upphör och Puke blir tillsammans med sin hustru åter ägare till hela egendomen. Fr.o.m. detta år börjar Puke vistas mer stadigvarande på Göholm


o    1799     Puke uppför ett corps de logi på den befintliga stengrunden


o    1801    Corps de logiet är färdigt i april, men familjen bor fortfarande kvar i flyglarna


o    1812    Puke utnämns till generalamiral och statsråd


o    1816     Puke avlider


o    1817    Gravkapellet invigs


o    1818     I Djurbergs "Geografiskt Lexikon öwer Skandinavien" kan läsas: "Göholm, en Sätesgård uti Listerby sokn i Bleking, består av 2,4 Mantal, äger 70 à 80 tunnors utsäde, et genom uppodling ymning höbol, medelmåttigt förråd af skog, wacker mangårdsbyggning af sten"


o    1847    Pukes yngsta dotter Edla Göthilda och hennes man distriktsläkaren Johan Ludvig Kruse övertar skötseln av gården


o    1859    Gravkapellet avsöndras genom lantmäteriförättning


o    1863    Ett av länets första herrgårdmejerier anläggs på Göholm


o    1871     Pukes kista flyttas till gravkapellet och placeras i en sarkofag gjord av fartyget Dristighetens köl, på årsdagen av Viborgsslaget


o    1886    Edla Göthildas och Johan Ludvigs son Ludvig Magnus övertar gården

 

o    1915    Ludvig Magnus säljer gården till Olof Henriksson

 

o    1917    Augsut Werner köper gården och påbörjar en omfattande renovering, där en våning byggs på, centralvärme och badrum installeras mm

 

o    1944    Stina Werner övertar driften av gården

 

o    2003    Stina Werner avlider. Gården övergår i Stiftelsen Stina Werners fonds ägo

 

o    2009    Naturreservatet Gö invigs. Merparten av skogsmarken ingår i reservatet